Gbg-Emi logga
   
  Databasen Emigranten Populär kan beställas för pris 350 SEK. Beställning!

An American version of the database CD-emigranten is for sale! CD 1-2/2001
The American version can be ordered here! The price is 190 US$.

Frågor & svar om - CD Emigranten
   

GÖTEBORGS-EMIGRANTEN
en kort historik


  Alltsedan starten 1908 har den ideella organisationen Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (numera Riksföreningen Sverigekontakt) samlat in personuppgifter om svenska emigranter, deras brev, dagböcker, fotografier, publikationer och allt som kan röra svenska aktiviteter i främmande land. Det har blivit ett mycket omfångsrikt arkiv. I början av 1980-talet startade föreningen en studiecirkel, som med hjälp av detta arkiv skulle spegla en del av den svenska emigrationens historia. Ganska snart etablerades ett fastare samarbete mellan Göteborgs universitet, Landsarkivet i Göteborg, Riksföreningen Sverigekontakt och Göteborgs kommun. Ett forskningsprojekt startades och det fick namnet Göteborgs-Emigranten.

Med hjälp av ett ekonomiskt startbidrag från kommunen inleddes en undersökning om emigrationen från Haga församling. Utvandrarnas personuppgifter , från församlingens kyrkböcker och prövades sedan av studenterna vid Historiska institutionen, vilka snart kunde visa att materialet höll för ett vetenskapligt studium. Genom fortsatta bidrag från kommunen kunde undersökningen byggas ut med nya församlingar och en heltäckande undersökning hägrade. Det blev dock nödvändigt att fastställa vissa kriterier. Göteborg hade vuxit genom inkorporeringar och frågan var om de tillkommande församlingarna skulle tas med även från den tiden när de var rena landsbygdsförsamlingar. Svaret blev jakande och vi får då också en möjlighet att senare jämföra land och stad.

Nästa fråga blev svårare: vem skulle räknas som göteborgare? Måste man vara född i staden eller räckte det med att vara inflyttare? Avgörande blev till slut, att om man varit skriven i staden borde man räknas som göteborgare. Detta sistnämnda beslut ledde till att vi hittade rätt göteborgare som utvandrat till Italien på 1950-talet och en mängd som flyttat till Finland under 1960-talet. Det rörde sig om kontraktanställda arbetare i industrin, främst de s.k. SKF-italienarna och Volvo-finnarna. En annan temporär grupp var de vidareutvandrare, som stannade i Göteborg endast en kort period. Ofta var det flyktingar som anlänt under eller efter andra världskriget och som efter ett kort uppehåll i Sverige tog sig vidare till USA, Kanada eller Sydamerika. Eftersom de alla varit skrivna i Göteborg registreras de som göteborgare och vid forskningsprojektets slutanalys kommer vi att besluta om de skall tas med i presentationen av göteborgarnas emigrationsmönster eller om de skall ägnas ett eget kapitel.

Vi vet att av Sveriges omkring 1,2 miljoner Amerikaemigranter reste 1 miljon över Göteborg. Det blir då intressant att studera hur göteborgarna reagerade inför strömmen av utvandrare. Lät de sig ryckas med av amerikafebern eller nöjde de sig med att stanna kvar i staden och tjäna pengar på trafiken? Hur ser deras migrationsmönster ut i jämförelse med andra utvandrargrupper och avviker de i tiden eller i könsfördelningen och ålderssammansättningen från andra grupper? Under mer än tjugo års arbete har forskningsprojektet samlat in omkring 70.000 personuppgifter över utvandrade göteborgare och slutanalysen av materialet har påbörjats.

Insamlingsarbetet har letts av f. 1:ste arkivarie Per Clemensson vid Landsarkivet i Göteborg och främst har frivilliga krafter anlitats från Vasa Orden av Amerika, från Göteborgsregionens Släktforskare och från Riksföreningen Sverigekontakt. Periodvis har vi också haft stor nytta av lönebidragsanställd personal. Hela registret har digitaliserats.

Docent Lars Ljungmark ledde de många historiestudenternas arbete vid Göteborgs universitet. I omkring 200 uppsatser användes det insamlade materialet för att beskriva utvandringen från olika statsdelar och församlingar i Göteborg. Detta ledde till att registrens vetenskapliga användbarhet kunde prövas och dessutom vann vi ny kunskap om emigrationsprocessen och om utvandringsmönster. Inte oväntat visade det sig att olika stadsdelar uppvisade skilda tendenser. Från arbetarstadsdelar begav man sig nästan uteslutande till USA. Från mera borgerligt präglade områden kunde ofta olika europeiska handelsstäder komma i fråga, med undantag för de jungfrur/pigor/hembiträden, som var anställda i burgnare hushåll, då det återigen var Amerika som hägrade.

Initiativtagaren till forskningsprojektet, Gunnel Bogärde, ledde en kompletterande undersökning där hon intervjuade utvandrade göteborgare. Sammanlagt finns ett sjuttiotal inspelningar, vilka senare har skrivits ut. Till detta material har senare fogats en rad intervjuer som har utförts av Lilly Setterdahl i USA. En del av Gunnel Bogärdes intervjuer har publicerats i Göteborgs-Emigrantens tryckta rapporter. En intressant avvikelse från USA-dominansen är de samtal med svenska kvinnor gifta på Cypern som återfinns i boken Göteborgs-Emigranten 3.

Genom Berit Flyborgs nära kontakter med kommunfullmäktige kunde vi flera gånger få betydelsefulla ekonomiska bidrag till den fortsatta forskningen. Riksföreningen Sverigekontakt bidrog på olika sätt till verksamheten. Stor generositet visade också Oscar Ekmans stiftelse för Sverige i utlandet, Grén Brobergs Museistiftelse, Harald Ekmans fond, Stiftelsen riksarkivarien Ingvar Anderssons fond samt Stiftelsen fru Mary von Sydows, född Wijk, donationsfond. Genom samarbete med direktör Stefan Gelkner på Gothia Tobak/Swedish Match kunde vi under flera år räkna med ekonomiskt stöd till vår forskning, samtidigt som vi fick anledning att närmare undersöka snusandet bland svenska emigranter i Nordamerika. (Se vidare Lars Ljungmarks uppsats över detta tema i Göteborgs-Emigranten 5.)

År 1988 firades minnet av den svenska koloni som 1638 grundats vid Delawareflodens mynning. En stor grupp från Riksföreningen Sverigekontakt deltog i det firande som ägde rum i USA. På hemmplan satsade forskningsprojektet Göteborgs-Emigranten på en utställning på Göteborgs Stadsbibliotek och då presenterades även en första rapportbok, Göteborgs-Emigranten 1 . Publikationerna flöt sedan i en jämn ström vartannat år fram till 1996. Året därpå kom Göteborgs-Emigranten 7, som hade underrubriken Amerika tur och retur. Där presenterades en stor del av de föredrag som hållits på vårt tvådagarssymposium i Göteborg den 18 och 19 september 1996, som ett led i firandet av den svenska massemigrationens inledning 1846. Återigen kunde vi delta i en gemensam manifestation på båda sidor av Atlanten.

Samtidigt som Göteborgs-Emigranten lade ner mycket energi och pengar på sina publikationer försiggick ett annat arbete som siktade framåt: att göra den nya digitala tekniken till ett lydigt verktyg i emigrantforskningens tjänst. Per Clemensson tog initiativet till ett forskarmöte i Växjö på Svenska Emigrantinstitutet, där man enades om att all inmatning av emigrantregister skulle ske med samma datorprogram. Detta siktade till att vi i framtiden skulle kunna sammanfoga de olika registren till en helhet. Med Clemensson som drivande kraft kunde vi 1996 presentera en första CD med samtliga i Sverige tillgängliga emigrantregistreringar. Skivan byggdes ut och kompletterades till en ny utgåva 2001. Eftersom intresset för dessa register var stort även i USA gjordes en engelsk översättning och marknadsföringen "over there" var lyckosam.

Dessa första skivor publicerades i ett samarbete mellan Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, Emigrantregistret i Karlstad och Göteborgs-Emigranten. Sedan Växjö lämnat CD-projektet fortsatte Karlstad och Göteborg genom att 2006 ta fram en förenklad version, som främst var avsedd för släktforskare. Den döptes till Emigranten Populär och har blivit mycket uppskattad. Våra digitaliserade register intresserade också den stora databasen Ancestry och vi har inlett ett fruktbart samarbete med denna organisation.

2009 tog Erik Gustavson i Karlstad initiativet till ytterligare ett kliv in i dataåldern. Med det gamla forskningssamarbetet EmiBas som grund bildades EmiWeb. Här skapas nu en portal för alla forskargrupper som vill presentera sitt material och för en överkomlig kostnad kan privatpersoner eller institutioner få tillgång till en omfattande och mångskiftande källa till emigrationens historia. Här finns register, fotografier, kartor, brev och bakgrundsteckningar, antigen som inlagda dokument eller som länkar till besläktade databaser. Det svenska materialet kompletteras med register från Norge, Danmark och USA.

När vi nu har tillgång via CD eller internet till mycket stora register för personsökning och gruppanalyser blir vi som forskare snart medvetna om ett nytt och besvärligt problem. De olika registren stämmer inte överens med varandra. En del av felen har uppstått redan i samtiden. Emigranter som skall uppge sitt namn vid avresan för en jäktad skrivare eller biljettförsäljare kan inte vara säker på att namnet blir rätt. Uppgiftslämnaren själv har kanske bristfälliga kunskaper i att läsa och skriva och låter avgångsregistreringen blir det den blir. Vi har också många exempel på att emigranterna byter namn under resan. Vi ankomsten till målet och inför nya skrivare, som dessutom inte kan svenska, är nya förvanskningar möjliga. Det är den ena stora felkällan; den andra är vår egen tids förvanskningar. Långa rader av medhjälpare skall tyda handskrivet material och förvandla det till maskinskrivna listor. Listorna skall sedan matas in digitalt och där uppstår nya fel.

Göteborgs-Emigranten har inlett ett par undersökningar som tar sikte på att reda ut frekvensen av fel i källmaterialet, mellan orginallistor och dataregister. Vi kan naturligtvis inte rätta till oklarheterna, men det kan vara bra att känna till hur stora felmarginaler vi arbetar med.

Samtidigt pågår arbetet med att tillgängliggöra nytt material för forskningen. Färdigt för publicering är emigrantagenten Bröderna Larssons omfattande brevsamling. Det rör sig om ungefär 70.000 brev från hela Sverige med frågor om biljetter, skeppslägenheter och tullbestämmelser. Emigrantagentens svar finns också bevarade och har följaktligen skannats in digitalt. Riksföreningen Sverigkontakts stora fotosamling ligger färdigskannad och ett rikt bildmaterial ligger öppet för alla intresserade.


Göteborg den 17 oktober 2011

Lennart Limberg